Myrens betydelse för renen och renskötseln

Detta är en kunskapssammanställning om myrarnas betydelse för renskötselns och hur renskötseln i sin tur påverkar myrarnas biologisk mångfald. Studien är uppbyggd av två delar, en genomgång av vetenskaplig litteratur över biologisk mångfald, myrar och kopplingen till renskötseln och en intervjudel där traineer (samiska renskötare) intervjuar andra samiska renskötare om lokal och traditionell kunskap rörande renskötselns beroende av myrar samt hur den påverkar den biologiska mångfalden. Syftet har varit att skapa ett bredare kunskapsunderlag till kopplingen mellan renskötseln och biologisk mångfald och till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Programmet är en del i Sveriges genomförande av FN:s konvention om biologisk mångfald, att synliggöra nyttan med myrar. Detta är en uppföljare till rapporten Ájddo – Reflektioner kring biologisk mångfald i renarnas spår (2012) och en del i ett arbete om att lyfta fram renskötseln som en indikator för ett sammanhållet landskap bestående av många olika biotoper och det biologiska tillståndet för dessa biotoper. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms i exempelvis FN:s Konvention om biologisk mångfald vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt att uppnå ett framtida hållbart samhälle. NAPTEK – Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Programmet är en del i Sveriges genomförande av FN:s konvention om biologisk mångfald

Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s Konvention om biologisk mångfald?

Detta är en utredning som Centrum för biologisk mångfald har gjort under 2013 på uppdrag av Naturvårdsverket i syfte att analysera vilka myndigheter som kan tänkas beröras av ett nationellt genomförade av dessa bägge artiklar i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Artiklarna 8j och 10c handlar om att samhället ska ta bättre hänsyn till urfolks- och lokala samhällens kultur och naturresursanvändande och främja ett fortsatt hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald. För att verkligen kunna uppnå de högt ställda målen med artiklarna krävs mycket långt gående förändringar i samhället och hur myndigheterna arbetar. I rapporten ges ett förslag på handlingsplan för att försöka nå målen till år 2020, vilket är det uppställda året för detta enligt CBD-beslutet. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att uppnå ett framtida hållbart samhälle

Översättningar: arbetsprogrammet för nationellt genomförande av artikel 8j inom FN:s Konvention om biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014

Detta är en inofficiell översättning av flera dokument framtagna inom FN:s konvention om biologisk mångfald med fokus på lokal och traditionell kunskap och urfolk och lokala samhällen. Konventionens artikel 8 handlar om in situ-bevarande av biologisk mångfald (både vild och domesticerad) och delparagrafen 8j berör vikten av att i arbetet ta särskild hänsyn till s.k. traditionell kunskap som finns hos urfolk och lokala samhällen med traditionella sedvänjor. Artikel 10c handlar om att främja fortsatt hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald samt uppnå ett framtida hållbart samhälle. För att underlätta för staterna, som har skrivit under konventionen, att genomföra dessa åtaganden nationellt har man man gemensamt utarbetat arbetsprogram och handlingsplaner för att underlätta och påskynda den nationella processen. Detta är översättningar av sådana sekundära dokument inom Konventionen

Bioekonomin och den biologiska mångfalden

Uppsatsen undersöker, med hjälp av diskursanalytisk WPR-metod, hur tre regionala skogsstrategier förhåller sig till mål om biologisk mångfald i relation till det nationella skogsprogrammets vision om en växande bioekonomi. Den biologiska mångfalden framställs i strategierna som något krä-vande, som behöver mycket insatser för att bevaras. Konflikter kring biologisk mångfald antas bero på bristande samverkan mellan olika aktörer, snarare än att deras värderingar och intressen i grunden är motstridiga och svåra att förena. Målen för biologisk mångfald är ofta otydliga och saknar defi-nitioner och mätbara indikatorer, till skillnad från strategiernas andra fokusområden. Detta ökar ris-ken för att mångfalden nedprioriteras i relation till målen som ingår i den växande bioekonomin. Undersökningen landar i slutsatsen att många av de problem som strategierna har identifierat beror på att ansvaret för nationella politiska frågor har lagts över på regionerna, vilka till stor del saknar mandat och medel att lösa dem. Strategierna väljer därför att vara vaga i sina formuleringar, och tonar ner inneboende konflikter i syfte att försöka hitta en minsta gemensam nämnare kring vilken de flesta aktörer kan enas. På grund av detta är risken stor att läget för den biologiska mång-falden fortsätter att försämras även fortsättningsvis, så vida inte tillvägagångssättet för att hantera skogsfrågorna ändras.In this study, the method of WPR discourse analysis is used to examine three Swedish regions’ forest strategies and how they deal with goals for biodiversity in relation to the national forest programme’s vision of a growing bioeconomy. The strategies portray biodiversity as demanding, requiring a lot of effort to be maintained. Conflicts related to biodiversity are assumed to be the product of wanting cooperation between actors, rather than their differing values and interests being largely incompati-ble. The goals for biodiversity are often vague and lack definitions and measurable indicators, in contrast to other focus areas in the strategies. This increases the risk that biological diversity will be deprioritised in relation to the goals that aim for a growing bioeconomy. The investigation concludes that many of the problems identified by the strategies stem from the fact that the responsibility for political issues, in need of being addressed on a national level, has been shifted to the regions, which lack the mandate required to solve them. Because of this compli-cation, the regional strategies choose to opt for imprecise wordings, trying to downplay the inherent conflicts with the aim of finding the smallest common denominator around which the disputing parties can agree. Due to this, there is a great risk that the situation for biodiversity will continue to deteriorate, unless the approach to dealing with forest issues is changed

Vägar framåt för några nationella myndigheters implementering av konventionen om biologisk mångfald och lokal och traditionell kunskap av betydelse för biologisk mångfald

På uppdrag av Naturvårdsverket genomförde Centrum för biologisk mångfald under 2014 en utredning, vilket resulterade i denna rapport. Syftet med uppdraget var att göra en fördjupad analys över vilka insatser ett antal svenska statliga myndigheter behöver göra för att uppnå Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om biologisk mångfald vad gäller artikel 8j (särskild hänsyn till s.k. traditionell kunskap som finns hos urfolk och lokala samhällen med traditionella sedvänjor) och artikel 10c (hänsyn till hållbart sedvanebruk). Idén är att de framlagda förslagen ska bidra till att Sverige år 2020 ska nå Aichi-mål 18 gällande dessa frågor, som Sverige varit delaktiga i att besluta om inom mångfaldskonventionen. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald samt uppnå ett framtida hållbart samhälle

Biodiversity on pre-school and primary school yards : the development of design principles which promote biodiversity

Denna studie syftar till att undersöka om för- och grundskolegårdar i Uppsala kommun kan gestaltas med hänsyn tagen till biologisk mångfald. Studien är baserad på bakgrundsstudie av litteratur kopplad till biologisk mångfald och skolgårdar, samt semistrukturerade intervjuer med landskapsarkitekter och ekologer. Arbetet utgår ifrån Uppsala kommuns riktlinjer för hur för- och grundskolegårdar ska utformas. I studiens resultat presenteras sedan gestaltningsprinciper som utgår ifrån en analys av intervjuerna. Gestaltningsprinciperna föreslås användas som komplement till kommunens riktlinjer och visualiseras i fem illustrationer för att läsaren ska få en tydligare bild av hur de skulle kunna implementeras. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att skolgårdar är väl lämpade att nyttja för att främja den biologiska mångfalden.This paper examines whether it is possible to design preschool yards and elementary schoolyards in the urban area of Uppsala, Sweden, whilst taking biodiversity into consideration. The study draws from literature in the fields of biodiversity and school yards. Furthermore, semi structured interviews are conducted with landscape architects and ecologists. The essay is based on the framework of Uppsala municipality’s guidelines for designing schoolyards. The study presents principles of how such yards can be designed when taking biodiversity into consideration. These principles are suggested to serve as a complement to the municipality’s guidelines. The principles are visualized in five illustrations in order to make them more comprehensible. The results indicate that schoolyards are a suitable space for enhancing biodiversity in urban areas

Trekanten i Luleås Norra hamn

Syftet och målet med denna uppsats är att bidra med kunskap om hur Trekanten, en central parkeringsplats i Luleå, kan omgestaltas för att gynna social och miljömässig hållbarhet genom förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald och stadsliv. Trekanten är en plats som ligger intill Luleälven i Luleås Norra hamn i gränsen mellan det stora älvrummet och stadsstrukturen. Platsen har bearbetats med utgångspunkt i dessa strukturer men också genom en historisk tillbakablick och samtal med Luleå kommun om Trekantens förändringspotential. Gestaltningen har inriktas mot att utveckla platsen till en park där gestaltningen styrs av en optimering av biologisk mångfald i kombination med goda förutsättningar för stadslivet. Särskilt fokus har lagts vid växtvalet, vegetationsgestaltningen och utformningen av platsens vistelseytor och sittplatser. Hänsyn har även tagits till att bevara utblickar mot Luleälven från Trekanten och dess omgivning. Trekantens centrala läge i Luleå gör att den har en pedagogisk potential för att visa hur stadsliv och biologisk mångfald går att kombinera i staden.The purpose and aim of this thesis is to contribute with knowledge about how Trekanten (the Triangle), a central parking lot in Luleå, can be redesigned to promote social and environmental sustainability through improved conditions for biodiversity and urban life. Trekanten is located next to the Lule River in Luleås northern harbor on the border between the large river room and the city structure. The site has been processed on the basis of these structures but also through a historical review and conversations with Luleå municipality about Trekanten’s potential for change. The design has focused on developing the site into a park where the design is guided by an optimization of biological diversity in combination with good conditions for city life. Special focus has been put on the choice of plants, the vegetation design, and the design of the site's living areas and seating. Consideration has also been given to preserving views of the Lule River from Trekanten and its surroundings. The central placement of Trekanten in Luleå provides an educational potential to show how city life and biodiversity can be combined in the city

Lawns and biodiversity : a study on how mowing frequency and todays maintenance practice affects biodiversity

Att bevara och öka den biologiska mångfalden är ett hett ämne i dagens diskurs. Det finns många vetenskapliga studier som visar att kortklippta gräsytor inte gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som de i Sveriges urbana gröna miljöer utgör ca 50%. Syftet med den här studien är att studera hur klippfrekvens och rådande riktlinjer inom skötsel påverkar den biologiska mångfalden i gräsytor. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar, böcker och riktlinjer för skötsel av utemiljöer studerats. Uppsatsen tar upp klipptekniker som används mer eller mindre i Sverige idag, hur de fungerar och deras påverkan på biologisk mångfald. Resultatet visar att en hög klippfrekvens sänker den biologiska mångfalden, samt att rådande praktik som beror på de riktlinjer för skötsel av offentliga utemiljöer som finns idag, inte heller gynnar biologisk mångfald. Människor uppfattar mer sällan ytor med hög biologisk mångfald som attraktiva om de inte innehar någon form av skötselmarkör som får ytan att se omskött ut. Allmänhetens uppfattning om begreppet biologisk mångfald är viktigt att förstå för att kommunicera skötselåtgärder som främjar biologisk mångfald och som är accepterade av allmänheten. Diskussionen tar upp förslag på hur gräsytor kan skötas för att främja biologisk mångfald. Förslagen innebär att först kritiskt granska det upplevda behovet av kortklippta gräsytor för att efteråt inkorporera fler höggräsytor i de urbana utemiljöerna. Att inkorporera skötselmarkörer för att visa att en yta är omskött kan hjälpa med att öka acceptansen hos allmänheten för ytor med hög biologisk mångfald. Om ytor behöver vara låga kan örtgräsmattor vara ett alternativ.To preserve and enhance biodiversity is a contemporary subject. There are multiple scientific studies showing that shortly cut grass areas are not favorable for biodiversity, at the same covering ca 50% of Sweden´s green urban areas. The objective with this study has been to show how biodiversity is affected by mowing frequency and current guidelines regarding management of the outdoor environment. This essay is a literature study where research articles, books on the subject and guidelines for lawn management has been studied. The essay also regards mowing techniques used more or less in today’s society, how they work and their effect on biodiversity. The result shows that a high mowing frequency lowers the biodiversity, and that today’s practical management of the environment that depends on current guidelines does not favor biodiversity either. The public will less often perceive areas with high biodiversity as attractive if the area does not contain any cues of care, making it look managed. The public’s perception of the term biodiversity is important to understand to communicate and implement new guidelines that are accepted by the general public, as well as favoring biodiversity. Proposals of how to manage grass areas to enhance biodiversity is presented and then discussed. The proposal implies the need of being critical against the perceived need of shortly mowed grass, to then incorporating more areas of tall grass. To implement design cues of care could help to show that an area is managed and cared for could affect biodiversity in a positive way. If tall grass is not possible to implement in an area, the area could be made a tapestry lawn

Samarbete med lantbrukare om biologisk mångfald på gårdar

Lantbrukaren är en nyckelperson i arbetet med odlingslandskapets biologiska mångfald. Kunskap om värdefulla arter och miljöer på den egna gården är avgörande i detta arbete. Vi har undersökt hur man kan arbeta med biologisk mångfald på gårdsnivå och samtidigt förmedla värdet av denna mångfald till konsumenter och samhälle. I det deltagardrivna projektet medverkade lantbrukare, rådgivare och forskare.Inventeringsmallar användes för att kartlägga den arter och miljöer. Genomgångarna på varandras gårdar och diskussionerna om tänkbara åtgärder hjälpte oss att ta fram en modell för hur man kan arbeta med biologisk mångfald. Det viktigaste är att det finns en variation i åtgärder och en anpassning till lokala förutsättningar. Många gånger kan små och kostnadseffektiva åtgärder vara väl så värdefulla för mångfalden

Urban meadows – responsibility and potential for biodiversity : a comparative analysis of species and divisions between the Swedish meadow seed producer Pratensis and Natura 2000

Global biodiversitet minskar drastiskt vilket utöver att drabba enskilda arter även riskerar att få stora konsekvenser för ekosystem och grundläggande ekosystemtjänster. Ängen är en naturtyp med stor artrikedom och en lång tradition i Sverige men som idag är hotad och naturvårdsklassad till följd av förändrad markanvändning, som bland annat innefattar urbanisering. Samtidigt utgör urbana miljöer som hålls öppna genom förvaltning viktiga ersättningshabitat för vissa arter som minskar i jordbrukslandskapet och den urbana ängen kan således fungera som ett viktigt verktyg för att öka biodiversitet, lokalt, nationellt och globalt. Genom att jämföra hur väl ängstyper och arter inom naturvården överensstämmer med ängsfröblandningar hos den främsta svenska producenten och återförsäljaren av ängsfrö så är syftet med den här uppsatsen att undersöka vilka möjligheter landskapsarkitekter har att arbeta för ökad biologisk mångfald på nationell nivå genom anläggning av urban äng. Handeln representeras i den här uppsatsen av företaget Pratensis och naturvårdens arter baseras på artlistor för Natura 2000:s ängsmarkstyper. Resultatet visar på att Pratensis ängsfröblandningar innehåller färre arter, en mindre variation av arter, få rödlistade arter och en större andel arter som inte är tydligt förknippade med hävd. Utöver att artlistorna uppvisar stora skillnader överensstämmer inte namnsättning och indelning mellan handel och naturvård vilket riskerar att skapa missförstånd och att fel typ av äng anläggs. De stora skillnaderna mellan Pratensis och Natura 2000 bedöms vara ett resultat av att handeln och naturvården styrs av varierande syften och verkar i olika skalor. Pratensis är fokuserade på en lokal och mindre skala medan Natura 2000 är en naturvårdsatsning för att möta globala målsättningar om biologisk mångfald. Pratensis är ett företag och således styrt av ekonomiska intressen, dessutom framhäver Pratensis antropocentriska värden som estetik och funktion vid sidan av biologisk mångfald. Detta kan jämföras med Natura 2000 som huvudsakligen utgår från ett biocentriskt perspektiv. Sammantaget begränsar handelns utbud, indelning och namnsättning i nuläget möjligheterna att verka för nationell biologisk mångfald genom anläggning av urban äng. Men resultatet visar på möjligheterna att bredda utbudet och nyttja fler av de svenska ängstyperna och ängsmarksarterna som förekommer inom Natura 2000 i urbana miljöer och därmed också skapa förutsättningar för en bredare variation av urbana ängar.Global biodiversity is in drastic decline, which in addition to affecting individual species also may cause major consequences for both ecosystems and ecosystem services. The meadow is a type of nature with an abundance of species and long history in Sweden. Due to changes in land use, which includes urbanization, meadows have become rare habitats, often protected due to their nature conservation interest. At the same time, important replacement habitats for species that are declining in the agricultural landscape can be found in urban environments that are kept open through management. Urban meadows can thus function as a tool to increase biodiversity, locally, nationally, and globally. This thesis compares similarities and discrepancies between meadow species and divisions included in nature conservation, and meadow seed mixtures provided by the leading producer and retailer of Swedish meadow seeds. The purpose is to investigate the opportunities for landscape architects to increase biodiversity at a national level by constructing urban meadows. In this thesis, retail is represented by the company Pratensis and nature conservation species are derived from the species lists for Natura 2000’s meadow types. The result indicates that Pratensis meadow seed mixtures contain fewer species, a smaller variety of species, few red-listed species and a larger proportion of species not directly associated with mowed grasslands. In addition to these differences, the naming and division of meadows between retail and nature conservation do not correspond, which can lead to misunderstandings and ultimately the construction of the wrong type of meadow. The discrepancies between Pratensis and Natura 2000 are a result of retail and nature conservation being guided by differing purposes and that they are operating on different scales. Pratensis is focused on a local scale, whereas Natura 2000 is an effort to meet global biodiversity goals. Pratensis is a company and thus governed by financial interests and in addition to biodiversity Pratensis emphasizes anthropocentric values such as aesthetics and functionality. This can be compared to Natura 2000’s biocentric perspective. The available supply, division and naming of meadow seed mixtures limits the possibilities to work for increased national biodiversity by constructing urban meadows. The result indicates possibilities to expand the supply by including additional meadow species occurring in Natura 2000 and thereby creating conditions for a wider variety of urban meadows